La Macchina da Espresso

Nu är jag arbetslös! Eller "in between jobbs" som det så tjusigt heter. Idag träffade jag killarna som jag ska jobba med på Nesta i Lund. Det kommer att bli så jäkla roligt och lärorikt så att det inte är sant. Men som vanligt är jag yngst och gröngölingen fast då är det också jag som kommer att lära mig mest. Hoppas jag i alla fall. Så i vilket fall som helst så ända tills vi börjar jobba i Lund så rullar inga pengar in alls. Som det ser ut nu så börjar vi jobba i slutet av nästa vecka och sedan öppnar Nesta veckan efter, om allt går som det ska förståss.

Det ska bli så kul, vi kommer att ha, om inte den bästa så, en av de bästa kaffemaskinerna som finns på marknaden just nu, en La Marzocco "Linea". Tyvärr så har jag inte jobbat så mycket på La Marzocco men det är å andra sidan spännande att pröva på något nytt. Det ska vara en otroligt pålitlig och exakt kaffemaskin som när den lanserades satte standarden för hur alla kaffemaskiner skulle byggas. Jag tycker bara det är lite synd att den är så fyrkantig, det hade vatt snyggt med lite rundade kanter. Fast den är retro och häftig på sitt sätt.


Jag är sååå glad att vi inte ska ha La Marzoccos specialbyggda Mistral. Det är en mycket vacker maskin men den är otroligt svårarbetad och ologiskt planerad. För er som inte är på min nördnivå så är Mistral den maskinen som står i fönstret på Nesta på gågatan här i Malmö. Den ser lite ut som en sportbil och det var nog därför som Roberto Dell’ Aquila ville ha den.