Fattar inte vad som är problemet, jag har sovit hur bra som helst i natt plus att jag gick och la mig nästan i god tid. Vad kan det vara? Äh, som vissa säger, "sömn det är överskattat, man kan sova när man ligger i graven". Men jag undrar egentligen, dom som säger det måste ju vara alla de lyckligt lottade människor som aldrig haft en sömnlös natt. Jag menar dom måste tycka att sömn är ett jäkla "hittepå" bara för att de aldrig riktigt har sovit sådär skitdåligt någon gång.
Kan det inte vara ett svar?
Jag har i vart fall aldrig behövt sova sådär mycket tills jag började gå upp strax efter halv fem på morgonen för att komma till jobbet. Snacka om att man uppskattar en timmes extra sömn var natt då. Det är bara tur att jag jobbar på ett café där det finns näst intill obegränsad tillgång till kaffe.
Nästan alla mina kunder frågar mig (tidigt som fan på morgonen när vi öppnar) "Erik, hur kan du va så jävla pigg?", detta i en aningen irriterad ton. Mitt ända svar är att det är en koffein-fråga. Ett par espresso på morgonen sen är man på banan.
Som sagt så var det fett mycket och göra på jobbet idag, jag fick stanna över nästan en timme. Inte för att det var någon större kris men jag hade ett par svaga ögonblick under den timmen. Jag minns att jag någon gång låg platt på magen på golvet inne i kaffebaren, Carmen tittade konstigt på mig (undrar varför?). Sen kan jag har bitit vår praktikant också, minns inte helt men han ville inte säga hejdå till mig sen utan han sprang bara upp i diskrummet. Dagens ungdom!
Nä! Nu glömmer vi det! Nu ska jag tillbaka in till
stan och fixa rejält med sushi inne på Ikizukuri bredvid jobbet på skomakaregatan. Sen ska jag sätta mig någonstans och njuta av min mat medans jag försöker att låta bli och tänka på att imorgon är min sista dag på jobbet, vilket är lite tufft, och att Linn är sjuk som en åsna (Burro, ett av mina få spanska ord). Det vill säga att vi får hoppas på att hon kan jobba annars blir det ett tungt lass att dra, eller putta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar