Varför har människor så svårt att säga vad vi känner för varandra? Är det inte konstigt? Det känns som om det borde vara mycket lättare än vad det är....
Varför tar det till exempel så lång tid för folk att våga berätta en sådan enkel sak som att man är kär? Istället för att säga det enkla orden, jag är kär i dig" som för övrigt snurrar runt i huvudet på en, vilket innebär att de inte är främmande, så säger man någonting i stil med "shit va kallt de e" eller "jasså här bor du?". Favoriten är ändå "ja vet inte hur vi ska göra nu".
Istället för att säga "jag vill ha dig hos mig" så säger man "jag kanske ska hitta någon annan som kan vara hos mig".....förväntas man då komma springande?
Försöker folk med omvänd psykologi? Jag tror tyvärr inte det, det hade kanske varit mer genomskinligt och man hade nog inte lagt lika mycket sanning i personens ord. Jag tror att alla vi människor är så himla rädda att blotta våra djupaste känslor så vi står hellre där och ser ut som fån eller gör någon ledsen. Varför är det så?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar