Broken Glass

Idag hände nått sjukt. Jag hade bestämt att jag skulle träffa Carmen och Linn efter att de slutade jobba idag för en liten bit mat och sen lite öl/vin och skvaller-snack på lilla torg. Jag cyklade min vanliga väg till stan och plötsligt ligger jag på motorhuven på en volvo.

Ur ingenstans hade jag faktiskt blivit påkörd. Ett mycket snyggt aikido fall över hela motorhuven räddade nog mig där. Men det fanns inte en hel kvadrat cm på hans vidruta. Nu knappt fem timmar senare sitter jag hemma och skirver detta.

Det är underbart hur mycket snälla människor det finns som bara släpper allt de håller på med för att hjälpa en. Det var en jäkla tur, jag blödde ganska mycket från armarna så om inte folk hade vatt så snälla och hjälpt mig att förbinda mina armar så hade de kanske slutat lite värre. Men det är också lika otroligt hur mycket människor som stannar och bara tittar på olyckor, man blir så irriterad på sånt.

Som tur var kom hösten till sjukhuset. Fantastiskt hur den kan ge färg åt dessa tråkiga lokaler. Som en varm vind kom den till mig medans jag satt där ensam och lugnade mig. Tack, jag önskar bara att den hade kunnat stanna längre hos mig.